Vampyrerna har unik bakterieflora i magen

Det framgår av en ny studie i Nature Ecology & Evolution där forskare analyserat arvmassan hos den vanliga vampyren (Desmodus rotundus), och dessutom, med hjälp av dna från djurens spillning, kartlagt bakterierna i deras matsmältningssystem.

Forskarna påpekar att endast tre arter av däggdjur lever så gott som uteslutande på blod, den vanliga vampyren plus två andra blodsugande fladdermusarter inom samma underfamilj.

Orsaken är sannolikt att blod – bortsett från att det är svåråtkomligt – är en mycket ensidig föda. Det innehåller stora mängder proteiner, men är mycket fattigt på både kolhydrater och vitaminer. Det kan också innehålla en lång rad blodburna farliga mikroorganismer.

Vampyrerna har dock lyckats överbrygga svårigheterna. Enligt den nya studien innehåller deras arvsmassa dubbelt så många transposoner som hos andra fladdermöss.

Transposoner är rörliga, omflyttningsbara bitar av dna. De kan ge upphov till och upphäva mutationer, genetiska förändringar.

Hos vampyrerna hittades transposonerna i delar av arvsmassan som styr immunförsvaret, framför allt skyddet mot viruspartiklar – men också i regioner som kontrollerar omsättningen av vitaminer.

Det rör sig med andra ord om specialanpassningar för att tackla bloddieten.

Det kanske märkligaste av allt var upptäckten att bakteriefloran i magen hos vampyrerna innehåller en mängd olika bakterier som inte finns hos andra fladdermöss.

Det är dels sådana bakterier som av allt att döma skyddar mot farliga virus, dels 280 bakteriearter som är kända för att orsaka sjukdomar hos många däggdjur – fast inte hos vampyrerna som tycks tåla dem alldeles utmärkt och kanske till och med har nytta av dem.