Det är inte direkt någon morgonrusning i vallokalen i Bredängsskolan i Bredäng i sydvästra Stockholm.

– Hittills har vi haft fem, sex personer, säger Vio Szabo, som är röstmottagare i vallokalen, till TT:s utsända.

– Det börjar droppa in, inflikar kollegan Maria Martinez.

Sverige går till val för att välja representanter till riksdag, kommun och landsting. Vallokalerna håller öppet 8-20 i hela landet. I år är det totalt 7 492 837 svenskar som är berättigade att rösta i riksdagsvalet. Det är en ökning gentemot förra valet 2014, då samma siffra uppgick till 7 330 4322 personer.

För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara svensk medborgare och vara eller tidligare varit folkbokförd i Sverige. I valen till kommun- och landstingsfullmäktige får man rösta om man är svensk medborgare eller medborgare i något av EU:s medlemsländer, Norge eller Island men folkbokförd i Sverige.

Även personer som är medborgare i ett annat land än de som räknats upp ovan eller är statlös får rösta i kommun- och landstingsvalen om man varit folkbokförd i Sverige minst tre år i följd före valdagen.

Sverige ligger på en jämförelsevis hög nivå vad gäller valdeltagande. I förra valet röstade 85,81 procent av svenskarna, vilket var en ökning gentemot valet 2010, då valdeltagandet landade på 84,63 procent.

I riksdagsvalet är Sverige indelat i 29 valkretsar. Hur många riksdagsmandat varje enskild valkrets får baseras på hur många röstberättigade som bor där. 310 av riksdagens 349 platser fördelas efter de fasta valkretsmandaten. De resterande 39 platserna är så kallade utjämningsmandat och fördelas efter valet.

Varje kommun är indelad i valdistrikt som vanligtvis består av mellan 1 000 och 2 000 personer. Samtliga valdistrikt har en vallokal som endast är öppen på valdagen. Allt fler väljer dock att förtidsrösta i stället för att vänta till valdagen. Vid valet 2002 röstade totalt 1 615 000 i förtid, en siffra som hade ökat till 2 672 000, eller 42 procent av de röstande, i valet 2014.