Bepicolombo är den första europeiska rymdfarkosten som skickas till Merkurius, solsystemets minsta och också minst utforskade planet, skriver ESA i ett pressmeddelande. Det handlar bland annat om att utforska planetens yta och dess inre.

"Utöver att fullborda den utmanande resan kommer detta uppdrag att ge mycket till vetenskapen. Det är tack vare det internationella samarbetet, och årtiondena av ansträngningar och expertis hos alla som är involverade i utformningen och byggandet av denna otroliga maskin, som vi nu är på väg att undersöka planetens Merkurius mysterier", säger ESA-chefen Jan Wörner i pressmeddelandet.

ESA driver projektet med sin japanska motsvarighet Jaxa, och ombord finns två separata rymdsonder som ska samla in information.

Bepicolombo drivs av solpaneler och med hjälp av gravitationen från olika himlakroppar. 2025 kommer sonderna att gå in i Merkurius atmosfär, men även under resan fram till dess kommer en del instrument att samla in data, bland annat om Venus, som också passeras.

Bepicolombo kommer att bekämpa både extrem kyla på minus 180 grader och hetta kring 450 grader under sin långa resa.

"En av de största utmaningarna är solens enorma gravitation, vilket gör det svårt att placera en rymdfarkost i en stabil omloppsbana runt Merkurius. Vi måste ständigt bromsa för att säkerställa ett kontrollerat fall mot solen", säger Andrea Accomazzo, driftschef vid Bepicolombo, i pressmeddelandet.

Bromsningen sker med jonraketmotorer, som är svaga men som kan användas under lång tid.

Fakta: Merkurius

  • Merkurius är solsystemets minsta planet och ligger närmast solen, på ett avstånd av omkring 60 miljoner kilometer från den. Namnet kommer från den romerska guden Mercurius. Ett Merkuriusår varar i 88 jorddygn, och tiden från soluppgång till solnedgång är ett helt Merkuriusår på planeten.
  • Det aktuella projektet kallas för Bepicolombo och är ett samarbete mellan ESA och det japanska rymdforskningsprogrammet JAXA. Under färden till Merkurius är de två rymdsonderna – planetkretsaren och manetosfärkretsaren – fastsatta via transportmodulen MTM, som levererar el och korrigerar banan.
  • Kostnaden för projektet beräknas till 1,7 miljarder euro.
  • Källa: NE (TT)