|

Folk i kallare trakter föredrar starkare alkoholdrycker

NyhetsbildZoom
Sankt bernhardshundar i Schweiz. Foto: Jean-Christophe Bott/AP/TT/Arkiv
Forskare har funnit att människor som bor i kalla områden, där solen lyser med sin frånvaro, dricker mer alkohol än andra.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Sankt bernhardshundar med små whiskytunnor om halsen som hjälper nödställda med värmande klunkar i snötäckta bergsområden. Vodkahinkande ryssar i karga sibiriska landskap. Brännvinsbältet som för länge sedan spändes runt norra Europas midja.

Tre av många klyschor om sprit och kyla. Men kanske ligger det något i dem, i alla fall om man ska tro en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Hepataology.

Med hjälp av data från 193 länder har forskare vid Pittsburghs universitet funnit ett samband mellan alkoholkonsumtion, leversjukdomar och vädret, skriver bland andra The Independent.

– Varför dricker människor i Ryssland så mycket? Varför i Wisconsin? Alla antar att det beror på att det är kallt, säger Ramon Bataller, som är en av forskarna bakom studien, till The Independent.

– Men vi kunde inte hitta en enda avhandling som kopplade klimatet till alkoholkonsumtion eller skrumplever. Det här är den första studien som systematiskt visar att det runt om i världen och i USA dricks mer och finns fler fall av skrumplever i kalla områden med mindre solljus.

Studien visar att när medeltemperaturen sjunker och soltimmarna blir färre så ökar alkoholintaget per person, andelen människor som dricker och stordrickande. Den slår inte fast om det finns något orsakssamband mellan fenomenen, men enligt forskarna tyder resultaten på det.

Data från 193 länder jämfördes

  • Forskarna samlade data från 193 länder och 50 delstater i USA. Med hjälp av statistik från bland andra Världshälsoorganisationens (WHO) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) fann de ett samband mellan kallare klimat, färre soltimmar och ökad alkoholkonsumtion.
  • Forskarna har inte kunnat konstatera ett direkt orsakssamband mellan klimat och drickande – men skriver i sin slutsats att en sådan är trolig.
  • Källa: Tidskriften Hepataology (TT)
 

Jenny Cisneros Örnberg, ställföreträdande prefekt för institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, har inte läst studien, men ställer sig ändå tveksam till dess resultat.

– Sverige har i jämförelse med andra länder i Europa en relativt låg totalkonsumtion av alkohol. Historiskt sett har man pratat om vodkabältet i norr och vinbältet i söder, men det har framför allt handlat om olika dryckesmönster, att man dricker på olika sätt, säger hon.

– I norr har man av tradition druckit mer sällan, men mer vid ett och samma tillfälle, vilket ger upphov till en annan typ av skador än i Medelhavsländerna där man dricker oftare, men inte lika mycket. Totalt sett, däremot, dricker man mer i det så kallade vinbältet, vilket på lång sikt ger mer av exempelvis leverskador.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan