|

Hon väntar sitt andra barn, då drar karriären igång på allvar

Outi Tarkiainen bor i norra Finland. Hon ser inget skäl att flytta till Helsingfors för sitt arbetes skull, men visst blir det att hon ser en hel del av Vanda flygfält. Zoom
Foto: Saara Salmi

Outi Tarkiainen bor i norra Finland. Hon ser inget skäl att flytta till Helsingfors för sitt arbetes skull, men visst blir det att hon ser en hel del av Vanda flygfält.

När Outi Tarkiainen skrev ett verk om moderskap och kvinnlig sexualitet ville hon att det skulle framföras av en man. Då skulle fler känna igen sig i det.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Under de närmaste tre åren kommer den finländska kompositören Outi Tarkiainen att kunna uppfylla flera av sina långtida drömmar.

– Jag kommer att arbeta med flera större verk. Det är en tid som jag ser fram emot, säger Outi Tarkiainen som bor i Ivalo.

Det är länge sedan hon gjorde en komposition som inte var ett beställningsverk.

– Senast jag gjorde något utan en beställare var det ett verk för soloklarinett åt min man. Det var ganska snart efter att vi hade förlovat oss, antagligen 2011 för 2012 gifte vi oss. Han har framfört det många gånger.

Annons

Outi Tarkiainen

  • Årets tonsättare på Ruskfestivalen 2019.
  • Född 1985 i Rovaniemi, bor i Ivalo.
  • Är en kompositör vars verk har beställts av bland annat BBC Philharmonic, Radions symfoniorkester och Metropole Orchestra i Holland.
  • Har tonsatt orkester-, vokal-, kammar- och soloinstrumentmusik samt musik för jazzorkestrar.
  • Musiken ges ut av Edition Wilhelm Hansen.
  • Hennes mest storskaliga verk hittills är en 45 minuter lång orkestersångserie på samiska, "Eanan, gida nieida – Jorden, vårens dotter" (2015).
  • Hennes saxofonkonsert "Saivo" (2017), som hon tonsatte för Jukka Perko, nominerades till Nordiska rådets musikpris 2018.
  • Var tidigare konstnärlig ledare för festivalen Hiljaisuus i Lappland, men steg åt sidan för att få mer tid för familjen och sitt arbete med att komponera musik.
  • Under Ruskfestivalen framförs hennes verk "Sanasi, kiveen uponneet" (2011), Siimes för blåskvintett (2017), Liebklinge för sopransaxofon och orkester (2011) och Kunnes kivi halkeaa (2008).
  • Hon deltar också i ett artist talk på Rober's Coffee lördagen den 23 november.
 
Maken och klarinettisten Lauri Sallinen har liksom henne studerat vid Sibelius-Akademin. Hon tog sin magisterexamen i komposition 2010.

– Tidigare har jag vetat vad jag ska göra nästa år, och kanske något om vad jag ska göra året efter det. Det är nu, den här hösten, som det har börjat bli svårt att förbinda sig till nya projekt eftersom de skulle ligga rätt långt in i framtiden.

Outi Tarkiainen är en av de snabbast stigande kompositörstjärnorna i Finland. Hon är årets tonsättare på Ruskfestivalen.
Foto: Sigel Eschkol

Outi Tarkiainen är en av de snabbast stigande kompositörstjärnorna i Finland. Hon är årets tonsättare på Ruskfestivalen.


Om det här hade hänt genast efter studietiden skulle hon kanske ha känt av en viss press, men vid det här laget har hon lärt sig hur mycket tid hon behöver för att komponera ett verk.

"Tanken har slagit mig att det i ett sådant här skede av livet kanske hade varit enklare att leva om man var man."

Outi Tarkiainen

 
– Tanken har slagit mig att det i ett sådant här skede av livet kanske hade varit enklare att leva om man var man. När du bildar familj samtidigt som allt du dittills har drömt om förverkligas blir det mycket att hantera och som kvinna är det mycket mer fysiskt. Vi får vårt andra barn om några månader och jag märker att det till exempel påverkar min arbetsställning, säger Outi Tarkiainen.

– Trots att Lauri tar väldigt mycket ansvar för vårt hem och vår vardag, mer än jag gör, är det inte lika fysiskt tungt för honom.

Nu mer än någonsin lyfter hon på hatten åt de kvinnor som lyckas kombinera sin karriär med graviditet och barnafödande.

– För män är det mycket enklare att stänga dörren till hemmet och gå. De måste inte ta magen med sig. Å andra sidan är det också givande. Jag tror att det är något som du kan få kraft ur.

Outi Tarkiainen (född 1985) är årets tonsättare på Rusk 2019. Hennes verk har beställts av bland annat BBC Philharmonic, The National Arts Orchestra i Kanada och Arctic Philharmonic i Norge.
Foto: Sigel Eschkol

Outi Tarkiainen (född 1985) är årets tonsättare på Rusk 2019. Hennes verk har beställts av bland annat BBC Philharmonic, The National Arts Orchestra i Kanada och Arctic Philharmonic i Norge.


Som kompositör tror hon att graviditeten och moderskapet i någon mån kan påverka musiken som hon skriver.

– När det sker förändringar i ditt sätt att använda dig av din tid tar du dig också när det gäller musiken an det viktigaste och för den i den riktning du vill, och litar på att det bär.

Höstens debatt om bristande jämställdhet inom den klassiska musikens fält har hon ändå följt med blandade känslor.

– Det har skrivits en hel del om att kvinnors musik spelas mera sällan än mäns musik, också i förhållande till hur många kvinnliga kompositörer det finns. Historien visar att manliga kompositörer har haft det lättare än kvinnliga. Som kompositör kan du inte skriva för skrivbordslådan. En del i att utvecklas som kompositör handlar om att ditt verk ska uppföras, om att du ska kunna höra det.

"Historien visar att manliga kompositörer har haft det lättare än kvinnliga."

Outi Tarkiainen

 
Men, konstaterar hon, frågan är komplex.

– Kan det snart bli så att det är lättare att göra karriär som kvinna, för att man nu vill skapa möjligheter för kvinnor? Samtidigt står det klart att vi måste arbeta mer med jämställdheten inom den klassiska musiken.

Kanske också omdefinera vad vi ser som kvalitet.

– Kvalitet kan inte vara lika med vad män har gjort.

När hon skrev verket "Naarasäiti" för en barytonsolist var det inte för att temat, moderskap och sexualitet, skulle tas på större allvar. Hon tänkte att det skulle göra det lättare för publiken att relatera till ämnet.

– Men det är en bra fråga, tror vi mer på något om berättaren är man?

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan